Imorse steg jag upp kl 5 för att göra mig i ordning för Fraser Island äventyret. Klockan 6 gick bussen, och det var inte direkt några vanliga Ekmans bussar vi satt i. Jag kallade dom för jeep-bussar, det finns säkert nåt vettigare namn för dom. Hur dom ser ut ser ni på bilden här nedan :o) Vi körde upp till Noosa där vi även tog en kort paus. Linn och jag köpte varsin snorkel-utrustning för vi ville snorkla! Efter pausen körde vi vidare och tog färjan över till Fraser Island, vilket vi därifrån fortsatte vår färd längs världens största sand-ö. Vilken tur det var att man inte har lätt för att bli åksjuk, för här var det inte en lugn stund! Det skumpade och hoppade, det svängde höger och det svängde vänster.
När vi kom fram till Fraser Island körde vi längs dess public road, vilket visade sig vara längs stranden. Tidvattnet höll på att komma in, så vår chaffis hade det lite extra svettigt – det var inte så mycket strand att köra på nämligen! Men det var en urhäftig upplevelse, ibland trodde man att man skulle spolas ut till havet och hajarna, men chaffisen hade full koll. Det var lite konstigt att se vägskyltar längs stranden, men det var ju trots allt en ”väg”. Vi körde säkert en timme längs stranden, och vi hann se mäktiga havsörnar medans vi tog en kort kaffepaus.
När vi hade cruisat klart längs stranden svängde vi upp inåt ön. Vägunderlaget var inte direkt bättre här. Djup sand, och MASSOR med gropar. Men det är lugnt, vi hade vår jeep-buss som vägde 6 ton. Jag trodde att hjärnan skulle hoppa ut när vi körde över alla gropar, men kul var det för det. Vägarna var smala och landskapet vackert. Här körde vi i ca en timme också, tror jag innan vi kom till Lake McKenzie.
När vi just skulle svänga in till Lake McKenzie kommer en dingo springandes över vägen – med någons smörgås i munnen! Vilken tjuv! Vår guide sa att det finns några dingos som springer omkring sjön, och rotar i folks väskor. Han sa att det även har hänt sig att dingos har farit iväg med folks väskor! Tänk så snopet!
Vid sjön hade vi en paus på ca 1,5 timme, vi fick bada och äta lunch. Sanden var vit som mjöl och vattnet var kristallklart. Jag har aldrig simmat i så klart vatten! Det var dags för Linn och mig att testa snorkling, och det var så urhäftigt. Det första vi såg var skölpaddor som simmade där nere! DYYK! Vi dök ner och simmade med skölpaddorna en kort stund innan dom försvann i djupet. Wow. Vilken känsla.
Efter en stund hör vi folk ropa ”dingo!”, och en dingo kommer lugnt gående längs stranden. Den traskar obrytt över folks handdukar, och den t.om. stoppade in huvudet i någons väska för att leta efter mat. Folk bara stod och skrattade och ingen verkade bry sig desto mer. Själv stod jag som en vakt vid mina kläder och tillbehör. Ingen dingo ska sno mina saker inte!
När vi hade snorklat färdigt for vi och käkade lunch. Vi joinade Markus från Finland, och några tyskar. Jag träffade också två tjejer från Italien som var i samma buss som vi. Jättetrevliga! När vi satt och åt kom en halvmeter stor ödla gåendes längs marken, den var hungrig, och hur söt som helst! Sen lade den sig platt ner på marken, benen ut åt alla håll – och började sova. Den poserade för övrigt väldigt bra åt alla ivriga fotografer medans den var vaken.
Vi fortsatte den skumpiga färden till regnskogen. Där fick vi gå en snabbtur längs en stig som faktiskt bara tog ca 30 min. Jag och Sylvia från Tyskland hade så roligt åt alla konstiga ljud som vi hörde. Jag fick prova leka Tarzan och hänga i lianerna, och vi hörde apor som lekte. Sen fanns också dessa maffiga vita träd som syns på bilden, dock vet jag inte vad träden heter, nån som vet?
Vårt sista stopp skulle bli Rainbow Beach, så vi lämnade Fraser Island för att sakta men säkert börja bege oss hemåt. Vi körde tillbaka till stranden och eftersom det var sena eftermiddag hade tidvattnet dragit sig tillbaka ut igen, nu hade vi åtminstone strand att köra på! Efter att ha kört en någotsålunda lugn tur längs stranden svängde vi av mot färjan igen. Det skumpade och slirade – och vi fastnade i sanden. Jeep bussen orkade inte mera. Men ingen panik, vår chaffis visste hur han skulle göra och han gasade, backade, gasade, och till sist började vi förflytta oss framåt, sakta men säkert. Det lämnade en stor grop i sanden efteråt. Kul för dom som måste köra där sen, höhö.
Rainbow Beach var jättehäftigt. Den har fått sitt namn efter sanden som finns i flera olika färger. Man kan hitta ca 70 olika nyanser av sanden där. Jättehäftigt :o) Vi pausade på två ställen längs rainbow beach där vi fick ta lite bilder och käka lite kaffe och kex. Sedan tog det ca 2,5 timmar att komma till universitetet och gå hem. Det har varit en fantastisk dag, och jag har fått många nya upplevelser. Fraser Island är en fantastisk plats, där hittar man nästan vadsomhelst. Vädret var riktigt perfekt idag också, halvmulet. Igår hade vi 39 grader varmt här, vilket var helt sjukt. Idag har vi haft kring 30. Betydligt skönare. Snart är det dags att börja planera för nästa äventyr då :o)
———————————
KOM IHÅG att ni kan kolla in flera av mina bilder från Australien på min pixbox-sida!
Senaste kommentarer